Begrepp · Skyddsnät

Karensavdrag

Siffror för inkomstår 2026Uppdaterad september 2026

Definition

Karensavdraget är självrisken när du blir sjuk. Det är ett avdrag som dras från din sjuklön och motsvarar 20 % av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka. Det är alltså inte en dag utan ett fast belopp.

Inte en karensdag, ett avdrag

Fram till 2019 fungerade självrisken som en karensdag: den första sjukdagen var helt obetald. Det slog orimligt olika. En person som blev sjuk före ett långt arbetspass förlorade många timmars lön, medan någon med ett kort pass knappt märkte av det. Den 1 januari 2019 ersattes karensdagen därför av ett karensavdrag: ett fast avdrag på 20 % av en veckas sjuklön, lika stort oavsett vilken dag eller vilket pass du råkar bli sjuk.

Så räknas det ut

Under de första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön, 80 % av den lön du går miste om. Karensavdraget är 20 % av en hel veckas sjuklön och dras från den första utbetalningen. Eftersom det räknas på en veckas sjuklön, inte på en enskild dag, blir självrisken densamma vare sig du är sjuk en dag eller flera. I praktiken hamnar avdraget ungefär på en dags lön för den som jobbar jämnt fördelat på fem dagar.

Räkneexempel

Månadslön 30 000 kr är 360 000 kr om året, eller ungefär 6 923 kr i veckan. Sjuklönen är 80 % av det, 5 538 kr för veckan. Karensavdraget är 20 % av veckans sjuklön: 0,20 × 5 538 ≈ 1 108 kr, som dras en gång från din första sjukutbetalning. Blir du sjuk igen inom fem dagar görs inget nytt avdrag.

Återinsjuknande inom fem dagar

Blir du frisk och sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod. Då görs inget nytt karensavdrag, du betalar bara självrisken en gång. Drogs inte hela karensavdraget vid första tillfället, till exempel för att du blev sjuk sent på en dag, fylls resten på i den fortsättande perioden. Det finns också ett allmänt högriskskydd som begränsar antalet karensavdrag till högst tio under ett rörligt tolvmånadersfönster.

Egenföretagare och andra undantag

Har du enskild firma finns ingen sjuklön och därmed inget karensavdrag. I stället har du en karenstid hos Försäkringskassan: 7 dagar om du inte väljer något annat, eller 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar om du gör det. Den bestämmer hur länge du står utan ersättning innan sjukpenningen börjar. Längre karenstid ger lägre egenavgift. Behovsanställda och timavlönade får karensavdrag på den sjuklön de skulle tjänat på bokade timmar. Den som har en kronisk sjukdom kan ansöka om särskilt högriskskydd, då kan Försäkringskassan ta över karenskostnaden.

Räkna vidare

Källor: Försäkringskassan, lag (1991:1047) om sjuklön, och proposition 2017/18:96 (karensavdrag). Årliga siffror hämtas från verktygens gemensamma konstanter.