När jag pratar med folk om sjukdomsekonomi märker jag att bilden nästan alltid är suddig. De flesta vet att man får ungefär 80 procent, men inte att beloppet trappas ned, byter avsändare två gånger och har ett tak som slår till förvånansvärt tidigt. Det gör ont i plånboken just när man minst orkar med överraskningar, så det är värt att kunna tidslinjen i förväg.
De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön på 80 procent, minus ett karensavdrag den första dagen. Från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning, också runt 80 procent men räknat på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och med ett tak vid 10 prisbasbelopp. Har du kollektivavtal fyller det ofta på med runt tio procent till, och täcker lön över taket. Det viktigaste du kan göra i förväg är att skydda din SGI.
Jag går igenom varje steg: karensavdraget, sjuklönen, sjukpenningen, vad kollektivavtalet lägger till, hur du skyddar din SGI och vad som händer om sjukdomen blir långvarig. Vill du se vad det blir efter skatt, räkna på din lön i lönekalkylatorn.
Dag 1: karensavdraget
Första sjukdagen möter du karensavdraget, självrisken i systemet. Det är inte längre en obetald dag utan ett fast avdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. För den som jobbar jämnt landar det ungefär på en dags lön. Poängen med att räkna på en vecka är att självrisken blir lika stor oavsett vilken dag eller vilket pass du blir sjuk.
Dag 2 till 14: sjuklön från arbetsgivaren
Under de första 14 dagarna är det din arbetsgivare som betalar, i form av sjuklön på 80 procent av den lön du går miste om. Den här perioden är oftast den enklaste: du har kvar en anställning, du får 80 procent minus karensavdraget, och du behöver inte göra något mer än att sjukanmäla dig. Efter en vecka krävs läkarintyg om du fortsätter vara sjuk.
Dag 15 och framåt: sjukpenning
Från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning. Nu ändras grunden: ersättningen räknas på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), inte på din faktiska månadslön, och beräkningen använder en faktor på 0,97 innan de 80 procenten dras. Det gör att sjukpenningen blir något lägre än rena 80 procent.
Och här kommer taket som överraskar många: sjukpenningen räknas bara på inkomst upp till 10 prisbasbelopp, vilket 2026 ger högst omkring 1 260 kr per dag. Tjänar du mer än så får du ingenting från staten på den överskjutande delen. Efter 364 dagar sjunker nivån dessutom från 80 till 75 procent på fortsättningsnivån.
Vad kollektivavtalet lägger till
Har du kollektivavtal ser bilden ljusare ut. Avtalet ger normalt en kompletterande sjuklön på runt tio procent ovanpå sjukpenningen under en period, så att du landar närmare 90 procent. Ännu viktigare: avtalet täcker ofta inkomst över sjukpenningtaket, den del där staten slutar betala. Det är just höginkomsttagare utan kollektivavtal som ramlar hårdast, eftersom de tappar allt över taket.
En sak att reda ut, för den blandas ofta ihop: inkomstförsäkring via facket gäller arbetslöshet, inte sjukdom. Skyddet vid sjukdom kommer istället från kollektivavtalet eller från en privat sjukförsäkring. Har du ingendera är det bara sjukpenningen som gäller, med tak och allt.
Skydda din SGI
Hela systemet vilar på din SGI, och den kan faktiskt försvinna. För att behålla den måste du ha inkomst eller en skyddad aktivitet: arbeta, vara anmäld som arbetssökande, ta ut föräldrapenning eller vara sjukskriven. En glugg där du varken jobbar eller är inskriven kan sänka din SGI, ibland till noll. Det är den vanligaste och dyraste fällan jag ser: någon slutar ett jobb, tar en paus utan att skriva in sig hos Arbetsförmedlingen, och upptäcker först vid sjukdom att skyddet krympt.
När det blir långvarigt
Blir du sjuk under mycket lång tid, och arbetsförmågan bedöms varaktigt nedsatt, kan sjukpenningen till slut övergå i sjukersättning, det som förr hette förtidspension. Det är en helt annan värld med egna regler och lägre nivåer, och något de flesta aldrig kommer i närheten av. För den här guidens syfte räcker det att veta att det finns ett sista skyddsnät under sjukpenningen, men att det inte är något att planera sin ekonomi kring.
Min rekommendation
Två saker gör störst skillnad, och båda gör du när du är frisk. Det första är att veta om du har kollektivavtal, och om inte, fundera på en sjukförsäkring, särskilt om du tjänar över taket. Det andra är att aldrig tappa din SGI genom en oskyddad glugg mellan jobb eller aktiviteter. Gör du de två sakerna blir en sjukperiod en hälsofråga i stället för en ekonomisk kris.