Dina uppgifter

ITP1 Pensionsprognos

Avgifter & avkastning
%
%
%
år
Lön under 7,5 IBB
Lön över 7,5 IBB

Grundavgift
Tilläggsavgift

Total månatlig inbetalning
Prognostiserat kapital vid pension
Uppskattat månatligt uttag

5 år eller 20?

En kortare utbetalningsperiod ger högre månatlig inkomst, men koncentrerad pension under färre år skjuter dig upp i högre skatteskikt. Tabellen jämför fem standardperioder från din pensionsålder, med skatt beräknad år för år.

Pensionsinsikter

Förstå din pension

Hur fungerar det svenska pensionssystemet?

Det svenska pensionssystemet vilar på tre pelare. Den första är den allmänna pensionen, finansierad av arbetsgivaravgifter och förvaltad av Pensionsmyndigheten. Den består av inkomstpension (inkomstbaserad, 16% av pensionsgrundande inkomst) och premiepension (2,5% som du själv investerar via fondval). Tillsammans ger dessa en grundläggande pensionsinkomst.

Den andra pelaren är tjänstepension, förhandlad genom kollektivavtal som ITP för tjänstemän och SAF-LO för arbetare. Det är hit ITP1 hör – din arbetsgivare betalar in utöver din lön. För många svenskar utgör tjänstepensionen en betydande del av pensionsinkomsten, särskilt för de som tjänar över 7,5 IBB.

Den tredje pelaren är privat sparande, såsom ISK-konton, pensionsförsäkring eller andra investeringar du gör på egen hand. Medan de två första pelarna i stort sett är automatiska kräver den tredje aktiva beslut och är där ytterligare pensionsplanering kommer in.

Vad är ITP1 och hur beräknas avgifterna?

ITP1 är den premiebaserade tjänstepensionsplanen för tjänstemän födda 1979 eller senare (äldre anställda har vanligtvis ITP2, en förmånsbaserad plan). Din arbetsgivare betalar en procentandel av din lön till en pensionsfond du väljer.

Inbetalningen delas vid 7,5 × IBB (inkomstbasbeloppet). För 2026 är IBB 83 400 kr, vilket gör gränsen 625 500 kr/år eller ungefär 52 125 kr/månad. Under denna gräns är standardsatsen 4,5%. Över den hoppar satsen till 30% – vilket speglar att det allmänna pensionssystemet har ett tak vid 7,5 IBB, så tjänstepensionen kompenserar för gapet.

Vissa arbetsgivare erbjuder högre grundsatser (t.ex. 4,5% + extra) eller låter dig löneväxla för att öka inbetalningarna ytterligare. Satserna kan också förhandlas individuellt, även om ITP1-minimerna fastställs av kollektivavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Hur väljer jag pensionsförvaltare?

Med ITP1 väljer du var dina inbetalningar investeras. De två huvudalternativen är traditionell försäkring (försäkring med garanti) och fondförsäkring (fondbaserad försäkring). Traditionell försäkring erbjuder en garanterad minimiavkastning och utjämnade resultat – lägre risk men mindre uppside. Fondförsäkring låter dig välja specifika fonder och bära investeringsrisken själv, med potentiellt högre avkastning över långa tidshorisonter.

Du gör ditt val genom Collectum, som administrerar ITP. Om du inte gör ett aktivt val går dina inbetalningar till standardalternativet (för närvarande Alecta). De viktigaste förvaltarna inkluderar Alecta, AMF, SEB, Handelsbanken och Nordea. Nyckelfaktorer är avgifter, historisk avkastning och flexibilitet i fondval. För långa tidshorisonter (20+ år) föreslår många rådgivare fondbaserad försäkring med lågkostnadsindexfonder, medan de närmare pension kan föredra stabiliteten i traditionell försäkring.

Vad är löneväxling och är det värt det?

Löneväxling innebär att du ger upp en del av din bruttolön i utbyte mot extra pensionsinbetalningar från arbetsgivaren. Eftersom pensionsinbetalningar är befriade från arbetsgivaravgift kan arbetsgivaren sätta in mer i din pension än det lönebelopp du offrade.

Det är mest fördelaktigt om du tjänar över ITP1-gränsen (7,5 × IBB = 625 500 kr per år). Över denna nivå lägger det allmänna pensionssystemet inte längre till förmåner proportionellt, så att omdirigera lön till pension är särskilt skatteeffektivt.

Det finns avvägningar. Din rapporterade lön minskar, vilket kan sänka din SGI (grunden för sjukpenning och föräldrapenning) och ditt a-kassa-tak. Om du planerar föräldraledighet eller jobbbyte snart kan den sänkta SGI:n kosta mer än pensionsvinsten. Använd löneväxlingskalkylatorn för att modellera din specifika situation och se nettofördelen.

Hur mycket pension får jag egentligen?

Din totala pension kommer från tre källor. Allmän pension baseras på 18,5% av din pensionsgrundande inkomst (med tak vid 8,07 × IBB = 673 038 kr per år). För någon som tjänar 40 000 kr per månad under hela karriären ger detta vanligtvis runt 13 000 till 15 000 kr per månad före skatt.

Tjänstepension (ITP1) adderar till det. Vid 40 000 kr per månad bidrar arbetsgivaren med 4,5% av bruttolönen, ungefär 1 800 kr per månad. Över en 35-årig karriär med 6% snittavkastning växer det till ett betydande kapital. Använd prognosen ovan för att se din personliga uppskattning.

Privat sparande är den tredje pelaren. ISK-konton, pensionsförsäkring och andra investeringar du gör på egen hand. Ju mer du bygger här, desto mer flexibilitet får du vid pension. FIRE-kalkylatorn modellerar hur privat sparande och pensionsinkomst samverkar över tid.

Vad händer med min pension om jag byter jobb?

Dina intänade pensionsrätter följer med dig. Allmän pension är knuten till ditt personnummer, inte din arbetsgivare. Tjänstepensionsinbetalningar som redan gjorts förblir investerade i din valda fond eller försäkring och fortsätter växa.

Det som förändras är kollektivavtalet. Olika sektorer använder olika planer: ITP (privat sektor tjänstemän), SAF-LO (privat sektor arbetare), AKAP-KL (kommuner och regioner) och PA 16 (statsanställda). Att flytta mellan sektorer innebär byte av plan, men dina gamla inbetalningar blir ett fribrev som fortsätter växa tills du tar ut det.

Den främsta risken är luckor i täckning. Om din nya arbetsgivare saknar kollektivavtal kan du inte få någon tjänstepension alls under den perioden. Kontrollera alltid vilken pensionslösning en ny arbetsgivare erbjuder innan du accepterar en tjänst. Du kan se all din ackumulerade pension på minpension.se.

Bör jag göra extra privata pensionsinbetalningar?

Det beror på dina prioriteringar. En pensionsförsäkring låser dina pengar till tidigast 55 års ålder. I gengäld kan du få skatteavdrag och kapitalet växer skattemässigt uppskjutet. Ett ISK-konto ger dig full flexibilitet att ta ut när som helst, med en låg årlig schablonskatt (1,065% effektiv skattesats).

För de flesta under 50 är ISK att föredra. Flexibiliteten att komma åt pengarna före pension överväger den blygsamma skattefordelen med pensionsförsäkring. Undantaget är om din arbetsgivare erbjuder matchande inbetalningar genom löneväxling, där den fria arbetsgivarmatchningen gör inlåsningen värd det.

Om du är egenföretagare blir privata pensionsinbetalningar viktigare eftersom du saknar automatisk tjänstepension. Enskild firma-ägare kan dra av pensionspremier upp till 35% av nettoinkomsten. Använd ISK vs pension-jämförelsen för att modellera vilket alternativ som fungerar bäst för din situation, och sparandekalkylatorn för att prognostisera långsiktig tillväxt.

Vad är skillnaden mellan ITP1 och ITP2?
Vad är tjänstepension och hur höga är inbetalningarna?
Hur läser jag en pensionsprognos?
Varför påverkar utbetalningsperioden hur mycket skatt jag betalar?