Nybörjarguiden säger att du bara behöver göra två saker, och det stämmer. Men om du vill förstå varför, hur pengarna faktiskt räknas, varför en hög lön ger en helt annan pensionskurva än en låg, och vad ITP1 och ITP2 egentligen är, då är det här guiden för dig. Jag tar hela systemet från grunden, utan att gömma mig bakom förkortningarna.
Pensionen byggs i tre lager: allmän pension (staten, 18,5% av din inkomst upp till taket), tjänstepension (arbetsgivaren, styrd av kollektivavtal) och eget sparande. Hela systemet snör sig kring en enda siffra: 7,5 inkomstbasbelopp, ungefär 52 125 kr i månaden. Under den gör staten det tunga jobbet; över den slutar den allmänna pensionen växa och tjänstepensionen tar över med mångdubbla inbetalningar. Förstår du den brytpunkten förstår du det mesta.
Jag går igenom lagren ett i taget, förklarar de fyra stora kollektivavtalen och skillnaden mellan avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension, borrar i 7,5-IBB-brytpunkten som avgör så mycket, och avslutar med vad statistiken säger om var svenskarna faktiskt hamnar.
De tre lagren, snabbt
Har du redan läst nybörjarguiden kan du hoppa över det här. Kort: din pension kommer från tre håll. Först den allmänna pensionen från staten, som du tjänar in automatiskt så länge du arbetar och betalar skatt. Sedan tjänstepensionen som din arbetsgivare betalar in utöver lönen. Sist ditt eget sparande, helt frivilligt. De tre pensionslagren fungerar helt olika, och resten av guiden handlar om hur.
Lager 1: allmän pension, räknat från grunden
Varje år avsätts 18,5% av din pensionsgrundande inkomst (PGI) till den allmänna pensionen. Den delen delas i sin tur i två: 16% går till inkomstpensionen, som följer löneutvecklingen i landet, och 2,5% till premiepensionen, som du själv får placera i fonder. Väljer du inte hamnar premiepengarna i statens förvalsfond AP7 Såfa, som både är bra och billig, så att inte välja är ett fullt rimligt val.
Men, och det här är hela poängen, den allmänna pensionen har ett tak. Du tjänar bara in på inkomst upp till 8,07 inkomstbasbelopp i brutto (673 038 kr för 2026), vilket efter den 7% allmänna pensionsavgiften motsvarar en PGI på 7,5 inkomstbasbelopp. Tjänar du mer än så växer din allmänna pension inte en krona till. Ett inkomstbasbelopp är 83 400 kr för 2026 och räknas upp varje år.
Längst ner finns ett golv. Har du haft låg eller ingen inkomst fyller garantipensionen på upp till ungefär 11 988 kr i månaden för en ensamstående. Och när du kan ta ut pengarna styrs numera av riktåldern, som höjs i takt med att vi lever längre; är du född på 80- eller 90-talet ska du räkna med någonstans runt 67.
Lager 2: tjänstepension, den som avgör mest
Tjänstepensionen är pengar arbetsgivaren betalar in utöver din lön, och för de flesta blir den den största delen av pensionen över ett helt arbetsliv. Men den är inte självklar: den kommer nästan alltid från ett kollektivavtal. Har din arbetsplats avtal får du den mer eller mindre automatiskt. Saknas avtal är den inte garanterad alls, och då måste du förhandla in den själv eller räkna en lön utan den som lägre än den ser ut.
Vilket avtal du tillhör beror på var du jobbar, inte på vad du väljer. Det finns fyra stora.
De fyra stora kollektivavtalen
Grovt indelat finns ett avtal för varje del av arbetsmarknaden. Procenten är inbetalningen på lön under respektive över 7,5 inkomstbasbelopp.
| Avtal | Vem det gäller | Insättning (under / över 7,5 IBB) |
|---|---|---|
| ITP (Collectum) | Privatanställda tjänstemän | 4,5% / 30% |
| Avtalspension SAF-LO (Fora) | Privatanställda arbetare | 4,5% / 30% |
| PA16 (SPV) | Statligt anställda | 6% / 31,5% |
| AKAP-KR (tidigare KAP-KL) | Kommun- och regionanställda | 6% / 31,5% |
Notera mönstret: alla fyra betalar en måttlig andel på lön under 7,5 inkomstbasbelopp och en mycket högre andel därutöver. Det är ingen slump, och jag återkommer strax till varför.
ITP1 mot ITP2: avgiftsbestämd eller förmånsbestämd
Den enskilt vanligaste förvirringen gäller ITP, avtalet för privatanställda tjänstemän. Det finns i två varianter, och vilken du har avgörs i regel av när du är född. Född 1979 eller senare: du har ITP1. Född tidigare: du har troligen ITP2. Skillnaden är inte kosmetisk, den handlar om vem som bär risken.
ITP1 är avgiftsbestämd (defined contribution på engelska). En bestämd andel av lönen betalas in, 4,5% upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% därutöver, och din slutliga pension beror på hur mycket som betalats in och hur dina fonder gått. Du bär marknadsrisken, och du väljer fonder. Det är här ett billigt indexval gör stor skillnad över decennier.
ITP2 är förmånsbestämd (defined benefit) och fungerar tvärtom. Du lovas en viss andel av din slutlön, ungefär 10% på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och betydligt mer på lönedelar därutöver, och arbetsgivaren bär ansvaret för att pengarna räcker. Du väljer inga fonder på den delen och bär ingen marknadsrisk, men du är också mer låst: förmånsbestämd pension belönar den som stannar länge och slutar på hög lön, och är svårare att överblicka. Ovanpå ITP2 ligger en liten avgiftsbestämd del som kallas ITPK, där du återigen får välja fond.
Ingen är objektivt bättre. Förmånsbestämt är tryggt och förutsägbart; avgiftsbestämt är flexibelt och genomskinligt. Men har du ITP1 eller SAF-LO är budskapet enkelt: gå in hos förvaltaren och välj billiga fonder, för där ligger din pension och väntar på ett beslut.
Brytpunkten vid 7,5 inkomstbasbelopp
Nu till siffran som allt kretsar kring. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen byter beteende nästan exakt där din lön passerar 7,5 inkomstbasbelopp, ungefär 52 125 kr i månaden för 2026 (625 500 kr om året). Under den gränsen gör staten det tunga jobbet. Över den slutar staten bygga på och arbetsgivaren tar över.
| Lönedel | Allmän pension | Tjänstepension (ITP1/SAF-LO) |
|---|---|---|
| Under 7,5 IBB (upp till ~52 125 kr/mån) | Byggs, 18,5% av PGI | 4,5% av lönen |
| Över 7,5 IBB | I princip stopp (tak vid 8,07 IBB) | 30% av lönedelen |
Det ser dramatiskt ut, och det är det. På en lön strax under taket får du en blygsam tjänstepension på 4,5%. På kronorna över taket mångdubblas inbetalningen till 30%. Det är avtalets sätt att kompensera för att den allmänna pensionen slutat växa: staten backar, kollektivavtalet kliver in.
Det här förklarar något som förvirrar många höginkomsttagare: "jag tjänar bra men min prognos ser mager ut". Prognosen visar ofta bara den allmänna pensionen, som är kapad vid taket. Den stora tjänstepensionen på lönen därutöver syns inte alltid lika tydligt. Logga in på minPension.se och titta på helheten innan du drar slutsatsen att du sparar för lite.
Var ligger svenskarna i verkligheten?
Teori är en sak, men vad blir det faktiskt? Enligt Pensionsmyndigheten är den genomsnittliga totala pensionen omkring 23 900 kr i månaden före skatt (2024), och där döljer sig en rejäl spridning: kvinnor ligger på runt 20 600 kr och män på 27 700 kr, till stor del för att pensionen speglar ett helt arbetsliv av löneskillnader och deltid.
| Mått | Värde |
|---|---|
| Genomsnittlig total pension (2024) | 23 900 kr/mån före skatt |
| Varav kvinnor / män | 20 600 / 27 700 kr/mån |
| Genomsnittlig allmän pension (jan 2025) | 16 400 kr/mån |
| Andel som kommer från allmän pension | ~75% |
| Median kompensationsgrad, nyblivna pensionärer | ~73% av slutlönen |
Två saker är värda att stanna vid. För det första: i snitt kommer ungefär tre fjärdedelar av pensionen från den allmänna pensionen och en fjärdedel från tjänstepensionen, men den balansen kastas om helt för höginkomsttagare, där tjänstepensionen kan bli den större delen. För det andra: en nybliven pensionär får i median runt 73% av sin slutlön, det som kallas kompensationsgrad.
Här blir brytpunkten konkret. Pensionsmyndigheten konstaterar att medel- och höginkomsttagare får ungefär lika stor andel av sin tidigare lön i pension, trots taket i den allmänna pensionen. Förklaringen är precis den vi gick igenom: den högre inbetalningen till tjänstepensionen på lön över 7,5 inkomstbasbelopp kompenserar för att staten slutar betala. Systemet är byggt så med flit.
Lager 3: eget sparande, och när det behövs
Det tredje lagret är helt ditt eget. För de allra flesta anställda med tjänstepension räcker de två första lagren långt, och då sparar jag hellre i ett vanligt ISK än i ett låst privat pensionssparande (IPS): samma marknad, men full frihet att ta ut när jag vill. Undantaget är du som saknar tjänstepension, till exempel egenföretagare: då är ett IPS avdragsgillt och blir i praktiken din egen tjänstepension, och det egna sparandet går från trevligt till nödvändigt.
Vad som faktiskt avgör din pension
När allt kommer omkring styrs slutsumman av fyra saker: hur mycket du tjänar, hur många år du arbetar, vilka avgifter dina fonder tar, och när du börjar ta ut. De tre första kan du påverka mer än du tror; en låg fondavgift och ett par extra arbetsår flyttar slutsumman mer än de flesta gissar. Vill du se din egen kurva räknar pensionskalkylatorn fram hela bilden, och allmän pension-verktyget visar var du landar mot taket.
Min rekommendation
Förstå brytpunkten, så förstår du systemet. Ligger din lön under 7,5 inkomstbasbelopp bär den allmänna pensionen dig, och ditt jobb är att välja billiga fonder där du får och att inte missa tjänstepensionen. Ligger du över är tjänstepensionen din stora hävstång, så säkra att du har rätt avtal och rimliga avgifter. Sedan är det mesta gjort. Logga in på minPension.se en gång om året, kör din prognos i kalkylatorn, och låt ränta-på-ränta sköta resten.