Få portföljen tillbaka i linje

Marknaden drar portföljen ur form. När aktier springer ifrån räntor växer aktieandelen förbi din målvikt – och höjer tyst din risk över det du planerat. Glappet mellan aktuell vikt och målvikt kallas drift.

Rebalansering trimmar det som vuxit och fyller på det som halkat efter – ett disciplinerat, mekaniskt sätt att sälja dyrt och köpa billigt. Det håller risken där du bestämt att den ska vara, istället för där den senaste uppgången lämnade den.

Men att sälja på ett vanligt depåkonto realiserar en kapitalvinst som beskattas med 30%. Lösningen är rebalansering med nytt sparande: styr varje ny insättning till dina undervikter, så att portföljen glider tillbaka mot målet utan en enda försäljning – och utan att utlösa skatt.

Tumregel

De flesta sparare klarar sig med att rebalansera en gång om året, eller när ett innehav driver mer än 5 procentenheter från målet. Oftare ger bara fler affärer och skatt; mer sällan låter risken glida.

Om du fortfarande sätter in pengar regelbundet behöver du sällan sälja alls – enbart nytt sparande kan hålla portföljen nära målet. Växla till läget Nytt sparande nedan för att se hur.

Innehav & målvikter

Rebalanseringsläge ?
Att sälja på ett depåkonto realiserar en kapitalvinst som beskattas med 30%. Inom ett ISK eller KF beskattas ingen försäljning; och rebalansering med nytt sparande undviker försäljning helt. Uppskatta skatten med kapitalvinstkalkylatorn.
Målvikterna summerar till {sum}, inte 100%.
Tillgång Värde (kr) Mål % Nu % Köp / Sälj
Totalt 0 kr 0%

Nu mot mål

Portföljvärde
Största drift
Att köpa / sälja

Förstå rebalansering

Vad är rebalansering?

Rebalansering innebär att återställa portföljens fördelning till dina målvikter. När vissa tillgångar växer snabbare än andra glider andelarna från planen – aktier kan till exempel bli en större del än du tänkt och öka risken.

Rebalansering säljer det som vuxit och köper det som halkat efter, eller styr nytt sparande till underviktiga innehav, så att fördelningen kommer tillbaka i linje med din plan.

Hur ofta bör jag rebalansera?

De flesta privatsparare klarar sig med att rebalansera en gång om året, eller när en tillgång driver mer än 5 procentenheter från sin målvikt.

För ofta ökar transaktioner och eventuell skatt utan att förbättra resultatet nämnvärt; för sällan låter risken glida. En enkel regel är att se över portföljen vid samma tidpunkt varje år och bara agera när driften är meningsfull.

Tröskel- mot kalenderrebalansering – vad är skillnaden?

Kalenderrebalansering sker vid fasta tidpunkter – till exempel en gång per år oavsett hur stor driften är. Tröskelrebalansering sker först när en tillgång avviker mer än en bestämd gräns från målet, exempelvis 5 procentenheter, oavsett datum.

Tröskelmetoden reagerar snabbare på stora rörelser men kräver att du följer portföljen oftare; kalendermetoden är enklare att hålla disciplinerat.

Utlöser rebalansering skatt på ISK eller depå?

På ett ISK eller en kapitalförsäkring beskattas du schablonmässigt på hela kapitalet oavsett om du köper eller säljer – så rebalansering inom kontot utlöser ingen extra skatt.

På ett vanligt depåkonto räknas varje försäljning som en kapitalvinst eller -förlust och beskattas med 30% på vinsten. Därför är det ofta klokt att rebalansera en depå med nytt sparande istället för att sälja. Se ISK mot pension-jämförelsen för mer om kontotyper.

Vad är rebalansering med nytt sparande?

Rebalansering med nytt sparande – ibland kallat cash-flow-rebalansering – innebär att du styr varje ny insättning till de tillgångar som ligger under sin målvikt, istället för att sälja det som ligger över.

Då närmar sig portföljen målvikterna utan att du säljer något, vilket undviker kapitalvinstskatt på ett depåkonto och håller nere transaktionskostnaderna. Det fungerar bäst när du sparar regelbundet. Ränta-på-ränta-kalkylatorn visar hur de inbetalningarna växer över tid.

Hur väljer jag målvikter?

Målvikterna ska spegla din risktolerans och tidshorisont. En lång horisont och hög risktolerans motiverar en högre aktieandel, medan en kortare horisont eller lägre tolerans talar för mer räntor och kontanter.

En vanlig utgångspunkt är en bred global aktiefond som kärna, kompletterad med räntor som dämpar svängningarna. Det viktigaste är att målen summerar till 100% och att du kan hålla fast vid fördelningen även när marknaden svänger. Jämför fondkostnader med fondavgiftskalkylatorn.

Vad menas med drift?

Drift är glappet mellan en tillgångs aktuella vikt och dess målvikt. Om aktier har en målvikt på 60% men utgör 68% efter en uppgång är driften +8 procentenheter – du har då mer aktierisk än planerat.

Drift uppstår naturligt eftersom olika tillgångar ger olika avkastning över tid, och rebalansering är verktyget som korrigerar den.