Dina uppgifter
IBB-trösklar & skattegränser
IBB 2026 = 83 400 kr. Din bruttoårslön på – jämfört med viktiga trösklar:
Tröskelinsikter
Förstå IBB-trösklar
Vad är IBB (inkomstbasbelopp)?
Inkomstbasbeloppet (IBB) är ett basbelopp som fastställs årligen av regeringen, kopplat till inkomstutvecklingen i ekonomin. För 2026 är IBB 83 400 kr. Det används som byggsten i pensions- och skatteberäkningar – trösklar som ITP1-taket och pensionsavdragstaket definieras som multiplar av IBB.
Eftersom IBB följer den nationella löneutvecklingen justeras dessa trösklar automatiskt varje år, så att systemet hänger med stigande löner. Skatteverket publicerar det nya IBB-värdet varje höst för nästkommande år.
Varför är 7,5 × IBB viktig?
7,5 × IBB-tröskeln (625 500 kr för 2026) är gränsen för ITP1 tjänstepensionsavsättningar. På lön under denna tröskel bidrar din arbetsgivare med 4,5% (basraten). På lön över den ökar bidraget till 30% (tilläggsraten).
Det innebär att varje krona du tjänar över 7,5 × IBB genererar betydligt mer pensionssparande. Det gör även löneväxling särskilt attraktiv för inkomst över denna nivå – du byter beskattad lön mot skattemässigt gynnade pensionsavsättningar till den högre raten.
Vad händer över skiktgränsen?
Skiktgränsen (643 000 kr för 2026) är tröskeln där statlig inkomstskatt börjar gälla. När din beskattningsbara inkomst (efter grundavdrag) överstiger denna nivå betalar du ytterligare 20% statlig skatt på överskjutande del – utöver din kommunalskatt.
Detta skapar en kraftig ökning av din marginalskatt. För någon som betalar 30,55% kommunalskatt i Stockholm innebär det att marginalskatten går från ungefär 30% till över 50%. Strategier som löneväxling blir särskilt värdefulla här, eftersom varje växlad krona undviker både kommunalskatt och statlig skatt.
Vad är skillnaden mellan IBB och PBB?
IBB (inkomstbasbelopp) följer löneutvecklingen i ekonomin. Regeringen fastställer det varje höst baserat på hur genomsnittsinkomsterna har stigit. För 2026 är IBB 83 400 kr. Det används främst för pensions- och inkomstrelaterade trösklar: ITP1-taket, det allmänna pensionstaket och skiktgränsen härleds alla från IBB-multiplar.
PBB (prisbasbelopp) följer konsumentprisinflationen (KPI) istället. För 2026 är PBB 59 200 kr. PBB används för förmånsberäkningar, grundavdragsintervallen i skattesystemet och olika socialförsäkringsbelopp.
I praktiken skiljer sig de två talen åt över tid när löner växer snabbare än priser. Ett år med 4% löneökning och 2% inflation innebär att IBB stiger mer än PBB. Det betyder att pensionströsklar tenderar att växa snabbare än grundläggande förmånsbelopp.
Hur påverkar ITP1-tröskeln mina faktiska pensionsinbetalningar?
7,5 × IBB-tröskeln delar din lön i två inbetalningsnivåer. För 2026 ligger delningen på 625 500 kr per år, eller ungefär 52 125 kr per månad.
På den del av din lön som ligger under den tröskeln betalar din arbetsgivare basraten 4,5% till din tjänstepension. På den del som överstiger tröskeln hoppar raten till 30%. Denna kraftiga ökning är utformad för att kompensera för att det allmänna pensionssystemet slutar att tjänas in över 8,07 × IBB.
En person som tjänar 70 000 kr per månad får pensionsinbetalningar på ungefär 2 346 kr på de första 52 125 kr (till 4,5%) och avsevärt mer på delen över den tröskeln (till 30%). Se pensionskalkylatorn för en fullständig prognos på din lönenivå.
Kan jag använda löneväxling för att hålla mig under skiktgränsen?
Ja, och detta är ett av de vanligaste användningsområdena för löneväxling i Sverige. Om din lön placerar dig över skiktgränsen (643 000 kr beskattningsbar årsinkomst för 2026) beskattas varje extra krona lön med ungefär 50% marginalskatt. Genom att byta en del av din bruttolön mot en arbetsgivarpensionsinbetalning minskar du den beskattningsbara inkomsten utan att minska den totala ersättningen din arbetsgivare betalar.
Vinsten är som störst för lön över både skiktgränsen och 7,5 × IBB ITP1-tröskeln. I den zonen betalar arbetsgivaren redan 30% tillskottspension på överskottet, så de kombinerade skatte- och pensionsmekanismerna gynnar starkt växling. Se löneväxlingskalkylatorn och lönekalkylatorn för detaljer.
Hur ofta ändras IBB och PBB, och varför spelar det roll för planering?
Båda fastställs årligen, vanligtvis meddelade av regeringen på hösten inför kommande år. IBB följer inkomstindex som publiceras av Pensionsmyndigheten; PBB följer KPI mätt av Statistiska centralbyrån (SCB).
För ekonomisk planering spelar de årliga uppdateringarna roll eftersom varje tröskel på den här sidan förändras med dem. Dina ITP1-inbetalningsrater förändras inte, men lönenivån vid vilken du korsär in i tilläggsraten gör det. Skiktgränsen justeras varje år, så någon precis under den i år kan korsa den nästa år enbart på grund av en standardlöneökning.
Verktyget på den här sidan uppdateras varje januari med nya värden. När du planerar löneväxling eller lönesamtal, kontrollera sidan i början av varje år för att se om dina arrangemang fortfarande ligger i det mest skatteeffektiva läget.