Du driver aktiebolag, jobbar hårt och får in pengar. Men när du ska ta ut dem står du inför frågan som alla AB-ägare får brottas med: ska jag ta lön eller utdelning? Svaret är inte det ena eller det andra, utan en kombination. Tråkig sanning, men frågan är egentligen hur mycket av varje. Och det svaret påverkar din pension, din trygghet vid sjukdom och din skatteräkning på ett sätt som för många AB-ägare kostar hundratusentals kronor över en karriär.
Sätt lönen vid pensionstaket, ungefär 56 000 kr i månaden, lägg pension som företagskostnad och ta resten som utdelning inom gränsbeloppet. På en typisk konsultvinst förlorar du inte ens något netto jämfört med noll lön, eftersom utdelning över gränsbeloppet ändå beskattas som lön. Och du bygger pension, skyddar din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och behåller dina försäkringsrättigheter. Det är en avvägning de flesta AB-ägare bör göra.
Jag går igenom de två vägarnas skattekostnader, vad lön ger som utdelning inte kan, hur lönebaserade utrymmesregler påverkar din utdelningsmöjlighet och ett konkret räkneexempel med tre scenarier. Räkna på din egen lön i nettolönekalkylatorn och på din utdelning i 3:12-kalkylatorn.
Pengarna sitter i bolaget
När ditt AB fakturerar och pengarna landar på företagskontot är de inte dina än. För att få ut dem privat har du två lagliga vägar: lön eller utdelning. Lön är en driftkostnad för bolaget, avdragsgill, och beskattas hos dig som inkomst av tjänst, runt 30 till 50 procent beroende på kommunalskatt och om du passerar brytpunkten för statlig skatt. Utdelning betalas från bolagets vinst efter bolagsskatt (20,6 procent) och beskattas hos dig med den låga satsen 20 procent inom gränsbeloppet. Utdelning över gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst, precis som lön, upp till ett mycket högt tak på 90 inkomstbasbelopp (IBB); först därutöver gäller 30 procent kapitalskatt. Det här är inte ett engångsbeslut utan en årlig policy som du och din revisor bör stämma av varje höst.
Utdelningen: den billiga vägen
På pappret ser utdelning billigare ut. Bolaget betalar 20,6 procent i bolagsskatt på vinsten, och du betalar sedan 20 procent på utdelningen inom gränsbeloppet. Effektiv skatt på 100 kronors vinst: bolaget behåller 79,40 kr, du behåller 63,52 kr av det, så runt 36,5 procent total skatt. Jämför det med lön vid 50 procent marginalskatt där du får ut 50 kr av 100 kr brutto (och bolaget dessutom betalar 31,42 procent arbetsgivaravgift ovanpå). Utdelning vinner på skattekronorna. Men det är inte hela historien, och det är där många AB-ägare gör fel. Gränsbeloppet är inte oändligt, och de krångliga 3:12-reglerna sätter taket för hur mycket lågbeskattat du får ta ut varje år. Över det taket beskattas utdelningen som tjänsteinkomst, och då är den här fördelen borta.
Vad lön ger dig
Lön är inte bara en skattekostnad. Den är grunden för hela ditt socialförsäkringsystem. Din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bygger på din lön: inga lön, ingen ersättning vid sjukskrivning utöver ett minimum, ingen föräldrapenning på någonting värt att tala om, och a-kassan räknas också från lön. Din allmänna pension tjänas in på 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (PGI), som i sin tur bygger på lön upp till inkomsttaket. En AB-ägare som tar noll lön i tio år och bara tar utdelning missar den pension som hade byggts upp på 56 000 kr i månaden. På tio år är det 6,7 miljoner kr i pensionsgrundande inkomst som aldrig genererar någon allmän pension. Lön är också avdragsgill för bolaget: varje krona du tar i lön minskar bolagets skattepliktiga vinst, vilket är bra om du annars hade låtit pengarna ligga kvar och betalat bolagsskatt på dem.
Räkneexemplet: konsult med 1,2 miljoner
Säg att du är IT-konsult och bolaget fakturerar 1 200 000 kr per år, exklusive moms. Bolaget har inga andra kostnader. Här är tre uttagsstrategier och vad de ger i nettoinkomst per månad (ungefärligt, med genomsnittlig kommunalskatt, utan att räkna in företagets tjänstepension separat):
Scenario A, noll lön: Bolaget betalar 20,6 procent bolagsskatt på hela vinsten: 1 200 000 x 0,794 = 952 800 kr kvar. Utan löner är ditt gränsbelopp bara grundbeloppet, 322 400 kr, så bara så mycket beskattas med 20 procent. Resterande 630 400 kr beskattas som inkomst av tjänst, runt 197 000 kr i skatt utan jobbskatteavdrag. Netto runt 691 000 kr, alltså ungefär 57 600 kr per månad. Ingen pension, ingen SGI, inga försäkringsrättigheter.
Scenario B, lön vid pensionstaket 56 000 kr/mån: Bolaget betalar 56 000 x 12 = 672 000 kr i lön plus arbetsgivaravgift på 31,42 procent, totalt runt 883 000 kr för lönekostnaden. Resterande vinst runt 317 000 kr beskattas med bolagsskatt, och kvar blir ungefär 252 000 kr att ta som utdelning, klart inom ett gränsbelopp på runt 336 000 kr. Du som anställd får 56 000 kr brutto och betalar runt 13 500 kr i skatt, netto ungefär 42 500 kr, plus utdelning netto runt 201 000 kr / 12 = 16 800 kr per månad. Totalt runt 59 300 kr per månad, med full pension och SGI.
Scenario C, hög lön 80 000 kr/mån: Bolaget har inte ens råd: 80 000 kr i månaden plus arbetsgivaravgift kostar runt 1 262 000 kr om året, mer än hela vinsten. Som mest kan bolaget betala runt 76 000 kr i månaden, vilket ger ungefär 52 000 kr netto, och inget blir kvar till utdelning. Lönen över pensionstaket ger ingen extra pension, bara en marginalskatt över brytpunkten.
Med 2026 års regler slår Scenario B Scenario A även på nettot, med runt 1 700 kr i månaden, eftersom noll lön bara ger dig grundbeloppet till 20 procent och resten ändå beskattas som lön. Dessutom bygger Scenario B pension år för år. Tio år av Scenario B mot Scenario A är 6,7 miljoner kr i pensionsgrundande inkomst och en halv miljon mer i tjänstepension om bolaget också betalar in till tjänstepension. Räkna på ditt eget utdelningsutrymme i 3:12-kalkylatorn.
Lönebaserat utrymme
Här är något de flesta AB-ägare inte känner till: hur mycket lön du tar ut påverkar hur mycket lågbeskattat utdelningsutrymme du får nästa år. Enligt 3:12-reglerna får du använda ett lönebaserat utrymme på 50 procent av bolagets totala löner över en viss tröskel (löneavdrag). För 2026 är löneavdraget 644 800 kr; löner över den nivån räknas med 50 procent i ditt gränsbelopp. I ensamföretagares AB är lönerna i princip bara din egna lön, så tar du mer i lön får du mer att ta ut i lågbeskattat utdelning nästa år. Det är ett flerårsteg: bygg gränsbeloppet nu så att du kan ta ut mer förmånlig utdelning när bolaget växer. Det här är det starkaste argumentet för att ta ut rimlig lön även om du inte behöver pengarna just nu.
Pensionsgapet
Det här är fällan jag ser oftast. AB-ägaren tar hög utdelning i 15 år, lever bra, och inser på femtiotalet att det inte finns någon pension att tala om. Den allmänna pensionen är minimal eftersom inga löner har registrerats. Det finns ingen tjänstepension eftersom bolaget aldrig betalat in något. Det är katastrof, och det är helt förebyggbart. AB-ägaren måste designa sin egen pension. Det gör du på två sätt: ta tillräcklig lön för att få allmän pension, och låt bolaget sätta av till din tjänstepension som en avdragsgill kostnad. Bolaget får avsätta upp till 35 procent av din lön till pension som driftkostnad. På 56 000 kr i månaden är det 19 600 kr per månad, 235 200 kr per år, som försvinner ur bolagets skattepliktiga vinst och hamnar i din pensionslösning. De flesta revisorer säger det: ta minst 50 000 kr i månaden i lön. Det rådet är värt att lyssna på.
Min tumregel
Lön vid pensionstaket, runt 56 000 kr i månaden, ger dig full allmän pension, full SGI och rätt att använda maximalt lönebaserat utrymme. Låt bolaget avsätta 25 till 35 procent av lönen till din tjänstepension. Ta sedan resten av vinsten som utdelning inom gränsbeloppet. Går vinsten utöver vad du hinner ta ut med låg skatt, låt pengarna ligga kvar i bolaget och bygg gränsbelopp inför nästa år. Två saker du aldrig ska göra: ta noll lön i tro att utdelning är alltid bättre, och låta pengar ligga utan en plan. Båda kostnaderna är reella, men pensionsgapet är störst och svårast att hämta igen.