Jag har suttit på båda sidorna av det här bordet, och det som förvånar mig mest är hur ojämnt förberedda de två sidorna är. Chefen kommer med en budget, en fördelningsnyckel och en uppfattning om var du ligger i spannet. Den anställde kommer med en känsla av att ha jobbat hårt. Det är ingen förhandling, det är en ansökan. Den här guiden handlar om att jämna ut den obalansen, och om att förstå vad pengarna faktiskt är värda när de landat.
Ta reda på tre siffror innan samtalet: vad märket ligger på i år, vad marknaden betalar för din roll enligt SCB, och vad du själv levererat i mätbara termer. Kom ihåg att en höjning över brytpunkten beskattas med drygt 50 procent, medan en höjning som passerar 7,5 inkomstbasbelopp ger dig nästan sju gånger så mycket i tjänstepension per krona. Och om du sitter långt under marknadslönen är den obekväma sanningen att ett jobbyte nästan alltid slår en förhandling.
Jag går igenom vad märket sätter för ram, hur sifferlösa avtal fungerar, vad höjningen blir efter skatt, varför pensionen kan göra den mycket större än den ser ut, vad statistiken säger om att byta jobb, vad du kan förhandla om utöver lönen och var du hittar siffrorna. Jämför två erbjudanden mot varandra i jobberbjudandekalkylatorn.
Märket sätter ramen
Svensk lönebildning utgår från industrins avtal, det som kallas märket, och det fungerar som en norm som resten av arbetsmarknaden i praktiken förhåller sig till. Det avtal som gäller nu slöts våren 2025 och löper från 1 april 2025 till 31 mars 2027: totalt 6,4 procent över 24 månader, uppdelat på 3,4 procent från april 2025 och 3,0 procent från april 2026.
Blanda inte ihop de två talen, för det är precis det som händer i lönesamtal. Det är 3,0 procent som är årets siffra, inte 6,4. Går du in och begär sex procent med hänvisning till märket har du redan visat att du inte läst avtalet, och du tappar trovärdighet i resten av samtalet. Som referens: lönerna i Sverige ökade 3,6 procent under 2025 enligt Medlingsinstitutet, vilket med KPIF-inflationen innebar en real ökning på ungefär 1,6 procent. Konjunkturinstitutet räknar med omkring 3,4 procent för 2026.
Vad du gör med det: märket är golvet för samtalet, inte taket för dig personligen. Potten fördelas individuellt, så någon får mer och någon mindre. Ditt jobb i samtalet är att argumentera för varför du ska ligga över fördelningen, inte att argumentera för att potten borde vara större, för det senare är en fråga din chef inte kan påverka.
Sifferlösa avtal: när det inte finns någon procent
Är du akademiker är det troligt att ditt avtal är sifferlöst. Sacoförbundens avtal, både centralt och lokalt, anger ingen procentsats och ingen individgaranti. Lönen sätts i dialog mellan dig och din chef, vilket i praktiken innebär att det inte finns något skyddsnät om samtalet går dåligt. Ingen siffra betyder att noll är ett möjligt utfall.
Det låter sämre än det är, med en viktig nyans. Saco har själva undersökt saken och funnit att den genomsnittliga löneutvecklingen är ungefär densamma med och utan siffror i avtalet. Det sifferlösa systemet flyttar alltså inte pengar från gruppen, men det flyttar variation till individen: spridningen blir större, och den som förbereder sig får mer medan den som inte gör det får mindre. Det är i den här modellen som förberedelse betalar sig allra bäst, eftersom cheferna dessutom ofta är instruerade att inte prata om procent eller budget i samtalet.
Vad höjningen faktiskt ger efter skatt
Här finns en tröskel värd att känna till exakt. Statlig inkomstskatt på 20 procent tas ut på inkomst över skiktgränsen, som ligger på 643 000 kr i beskattningsbar inkomst för 2026. Uttryckt i bruttolön, alltså brytpunkten, motsvarar det ungefär 660 400 kr om året eller 55 033 kr i månaden för den som är under 66 år. Under den gränsen ligger marginalskatten runt 32 procent i en genomsnittlig kommun. Över den hoppar den till runt 52 procent.
Praktiskt: en höjning på 3 000 kr i månaden ger dig ungefär 2 000 kr i handen om du ligger under brytpunkten, men bara omkring 1 450 kr om hela höjningen ligger över den. Det är inget skäl att avstå från en höjning, men det är ett starkt skäl att fråga efter något annat än lön när du redan är över gränsen, vilket vi kommer till nedan.
Och så en myt som förtjänar att pensioneras. Det brukade finnas ett extra band av förhöjd marginalskatt kring 50 000 kr i månaden, orsakat av att jobbskatteavdraget trappades ned för höga inkomster. Den avtrappningen infördes 2016 och är avskaffad sedan inkomståret 2025. Den finns alltså inte längre. I dag är jobbskatteavdraget som störst från ungefär 40 000 kr i månaden och ligger sedan stilla, vilket betyder att marginalskatten är precis kommunalskatten hela vägen upp till brytpunkten. Värnskatten är borta sedan 2020, så någon extra topp ovanför de 20 procenten finns inte heller. Räkna på din egen lön i nettolönekalkylatorn.
Pensionen gör vissa höjningar mycket större
Det här är den bästa och minst kända delen av hela guiden, och den gäller dig som har ITP1 eller ett liknande avtal. Arbetsgivaren betalar 4,5 procent av lönen i tjänstepension upp till 7,5 inkomstbasbelopp, och 30 procent på allt däröver. Med ett inkomstbasbelopp på 83 400 kr för 2026 går den gränsen vid 625 500 kr om året, alltså 52 125 kr i månaden.
Räkna på vad det betyder. En höjning på 5 000 kr i månaden som ligger helt under gränsen ger 225 kr i månaden i pensionsinbetalning. Exakt samma höjning, helt ovanför gränsen, ger 1 500 kr i månaden. Det är nästan sju gånger så mycket, för samma bruttolön. Kronorna över tröskeln är alltså värda dramatiskt mycket mer i total ersättning än de ser ut i lönespecen, och det är precis tvärtom mot marginalskatten, som blir sämre högre upp.
Två saker följer av det. Ligger du precis under 52 125 kr i månaden är en höjning som tar dig över gränsen ovanligt värdefull, och det argumentet kan du använda i samtalet: du ber inte om mer pengar, du ber om att komma över en tröskel. Och strax ovanför finns taket för allmän pension vid 56 087 kr i månaden, där staten slutar tjäna in åt dig helt. Just i intervallet däremellan är det extra vettigt att fundera på löneväxling i stället för kontant lön.
Att byta jobb slår oftast att stanna
Det finns svensk statistik på det här, vilket är ovanligt, men läs den med rätt etikett. Sveriges Ingenjörer mäter löneutvecklingen bland sina medlemmar, alltså ingenjörer, inte hela arbetsmarknaden. För 2025 var bilden tydlig: bland dem upp till 29 år ökade lönen 13,4 procent för dem som bytte jobb, mot 7,2 procent för dem som stannade. Bland dem över 60 var motsvarande siffror 5,8 mot 3,5 procent. Ungefär dubbelt så mycket, i alla åldersgrupper, samtidigt som procenttalen sjunker med åldern.
Min slutsats av det är inte att man ska byta jobb hela tiden. Det är att intern löneutveckling har en naturlig hastighetsgräns, satt av potten och av att din chef jämför dig med kollegorna, medan ett externt erbjudande sätts av vad marknaden betalar just nu. Har du varit på samma ställe i fem år och aldrig testat marknaden vet du helt enkelt inte vad du är värd. Att gå på en intervju kostar en förmiddag och ger dig ett faktiskt tal att förhålla dig till.
Ett råd om taktik: använd inte ett erbjudande som ett hot om du inte är beredd att tacka ja. Det fungerar ibland kortsiktigt och skadar nästan alltid relationen. Och räkna på hela paketet innan du jämför, inte bara grundlönen: pensionsavsättning, semesterdagar, försäkringar och om det finns kollektivavtal över huvud taget kan lätt väga tyngre än några tusenlappar i månaden.
Det som inte är lön
När potten är låst är det här din andra väg framåt, och för den som redan är över brytpunkten ofta den bättre. Extra semesterdagar är enklast att värdera: en dag kostar ungefär månadslönen delat med 21,75. Vid 45 000 kr i månaden är det drygt 2 000 kr per dag, så fem extra dagar motsvarar runt 10 300 kr om året, alltså nästan två procents löneökning. Extra pensionsavsättning är särskilt effektivt om du ligger över 7,5 inkomstbasbelopp, av skälen ovan.
Friskvårdsbidraget har ett tak på 5 000 kr per år, och det är ett stup och inte en trappa: betalar arbetsgivaren ut en enda krona över taket blir hela beloppet en skattepliktig förmån, inte bara det överskjutande. Aktiviteter utan inslag av motion, som massage, får dessutom kosta högst 1 000 kr per tillfälle. Utöver det: kompetensutveckling med öronmärkt budget och tid, och distansarbete, som saknar lagstöd i Sverige och därför helt och hållet är en avtalsfråga mellan dig och arbetsgivaren. Båda är ofta enklare att få ja på än kronor, eftersom de inte belastar lönepotten.
Var du hittar siffrorna
Gå aldrig in i ett lönesamtal med en känsla när du kan gå in med lönestrukturstatistik. SCB:s lönesök är gratis, kräver ingen inloggning och låter dig bryta ned lönen på yrke, utbildning, ålder, kön och sektor. Det är den bästa fria källan. Medlingsinstitutet är också fritt men ligger på aggregerad nivå, bra för att veta vad märket och den allmänna löneutvecklingen ligger på. Är du fackmedlem har ditt förbund oftast betydligt bättre statistik på just din titel och region, men den är i regel bara till för medlemmar.
Två fällor när du läser statistiken. Jämför med medianen och inte medelvärdet, eftersom några få höga löner drar upp snittet och får dig att undervärdera din position. Och titta på lönespridningen, alltså vad den fjärdedel som tjänar mest ligger på, för det är den siffran som visar vad som faktiskt är möjligt i din roll. Se hur du ligger till mot befolkningen i benchmarkverktyget.
Ett stycke som hör hemma här: löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige var 9,9 procent under 2025, och 4,4 procent kvarstod som oförklarad efter att Medlingsinstitutet tagit hänsyn till yrke, ålder, utbildning och arbetstid. Statistiken visar alltså att en systematisk skillnad finns kvar även vid jämförbart arbete. Om du misstänker att den gäller dig kan du hänvisa till lönekartläggningen, som alla arbetsgivare med minst tio anställda måste göra varje år.
Lönetransparensen som pausades
Du har kanske läst att nya EU-regler skulle ge dig rätt att få veta vad kollegor med likvärdigt arbete tjänar, att lönespann skulle behöva anges i jobbannonser och att arbetsgivare inte längre skulle få fråga om din lönehistorik. Direktivet finns och skulle ha varit genomfört senast den 7 juni 2026. Men i mars 2026 meddelade regeringen att det svenska lagstiftningsarbetet stoppas och att Sverige tills vidare inte inför direktivet, med motiveringen att det passar den svenska modellen dåligt. Tidsfristen passerade alltså utan att Sverige genomförde det. Rättigheterna kommer sannolikt så småningom, men planera inte 2026 års löneförhandling efter dem.
Min syn på det
Det som fungerar för mig är att sluta betrakta lönesamtalet som ett samtal och börja betrakta det som en leverans. Under året samlar jag på mig konkreta saker jag gjort och vad de var värda, helst i pengar eller sparad tid, och när samtalet kommer har jag en kort lista i stället för ett allmänt intryck. Jag bestämmer också i förväg vilket tal jag begär och varför just det talet, med statistiken bredvid, för det är mycket svårare att pruta på ett tal som är motiverat än på ett som är önskat. Och det obekväma rådet till sist: om du är rejält underbetald kommer förhandlingen sällan att laga det, eftersom potten inte är byggd för stora korrigeringar. Då är det marknaden och inte din chef som ska sätta din lön. Testa den, även om du tänker stanna.