ISK är Sveriges mest omtyckta sparkonto, och nästan alla missförstår hur det beskattas. Du betalar ingen vinstskatt när du säljer. I stället betalar du en liten årlig schablonskatt på värdet av ditt innehav, oavsett om börsen gick upp eller ner. Det låter krångligt men är faktiskt enklare än allt annat, och från 2026 är de första 300 000 kr dessutom helt skattefria.
ISK beskattas med en schablon på hela kapitalet, inte på vinsten. För 2026 blir den effektiva skatten cirka 1,065% per år på det som överstiger den skattefria gränsen på 300 000 kr. Har du mindre än så betalar du noll. Så länge din avkastning slår schablonräntan, 3,55% i år, är ISK nästan alltid billigare och enklare än en vanlig depå. Du behöver inte göra något fiffigt; du behöver bara förstå vad du betalar för.
Jag går igenom hur skatten faktiskt räknas, vad den nya 300 000 kr-gränsen betyder, när ISK lönar sig och när en depå kan vara bättre, och de få små dragen inför årsskiftet som är värda att känna till. Alla årliga siffror här uppdateras automatiskt när regelverket ändras.
Du beskattas på kapitalet, inte på vinsten
Det här är hela poängen med ett investeringssparkonto (ISK). I en vanlig depå betalar du 30 procent i skatt på varje vinst när du säljer, och du måste redovisa varje affär i deklarationen. I ett ISK deklareras ingenting per affär. I stället betalar du en schablonskatt: en liten, förutbestämd avgift på själva värdet av ditt sparande varje år. Du kan köpa och sälja hur mycket du vill inuti kontot utan att det utlöser någon skatt. Det är därför ISK passar långsiktigt fondsparande så bra: skatten står inte i vägen för att göra det enkelt.
Så räknas schablonskatten 2026
Skatten byggs i tre steg, och alla tre är bara multiplikationer. Först tas ett kapitalunderlag fram: värdet av ditt konto vid ingången av varje kvartal (1 januari, 1 april, 1 juli, 1 oktober) plus alla insättningar du gjort under året, delat med fyra. Det är ett slags genomsnittligt värde över året.
På det underlaget räknas en schablonintäkt. Den bygger på statslåneräntan sista november året innan, som var 2,55%, plus en procentenhet. För 2026 blir schablonintäkten alltså 3,55% av kapitalunderlaget. Sist tas vanlig kapitalskatt, 30%, ut på schablonintäkten. Multiplicerar du ihop det landar den effektiva skatten på 1,065% av kapitalet per år. Det är hela hemligheten: drygt en krona per hundralapp, oavsett hur det gick på börsen.
Den skattefria gränsen: 300 000 kr från 2026
Det här är den stora nyheten. Från och med 2026 är de första 300 000 kr av kapitalunderlaget helt skattefria, en fördubbling från 150 000 kr året innan. Schablonintäkten räknas bara på den del som överstiger gränsen. Har du 300 000 kr eller mindre i ditt ISK betalar du alltså noll kronor i skatt. Gränsen gäller per person och räknas ihop för dina ISK och kapitalförsäkringar tillsammans, så ett par som sparar var för sig har 600 000 kr skattefritt mellan sig. För de allra flesta svenska sparare betyder det här att ISK-skatten i praktiken försvinner.
När ISK lönar sig, och när en depå kan vara bättre
Eftersom du betalar på kapitalet och inte på vinsten, lönar sig ISK när det går bra och kostar lite när det går dåligt. Tumregeln är enkel: ISK slår en vanlig depå så länge din avkastning överstiger schablonintäkten, 3,55% för 2026. Ligger du över den nivån är den fasta schablonen mindre än de 30% du annars skulle betalat på vinsten. För ett brett aktiesparande över många år är det nästan alltid fallet.
Baksidan är åren då börsen står stilla eller faller: då betalar du schablonskatt ändå, medan en depå hade gett noll skatt och till och med avdragsrätt för förluster. Därför passar ISK dåligt för pengar du vet ska ligga stilla och ge nästan ingenting, till exempel en ren kontantbuffert. Sådant hör hemma på ett vanligt sparkonto. ISK är till för det som ska växa.
Ett räkneexempel
Säg att du har 400 000 kr på ditt ISK och att värdet är ungefär detsamma hela året. Kapitalunderlaget blir då runt 400 000 kr. Från det dras den skattefria gränsen på 300 000 kr, så bara 100 000 kr beskattas. Schablonintäkten blir 100 000 × 3,55% = 3 550 kr, och skatten på den blir 30% × 3 550 = 1 065 kr för hela året. På ett innehav på 400 000 kr är det knappt 0,27 procent. Det är hela skatten, oavsett om kontot gick upp 15 procent eller ner 15 procent.
Jämför med en depå: hade samma 400 000 kr växt med 7 procent, alltså 28 000 kr, och du sålt, hade skatten blivit 30% × 28 000 = 8 400 kr det året. ISK:ns 1 065 kr ser då ganska snällt ut. Vill du se hur det slår över lång tid jämför ISK mot pension, och räkna på ditt eget sparande i sparäknaren.
De små dragen före årsskiftet
Här finns två detaljer som är värda att känna till, men var inte rädd, effekten är liten och du behöver inte optimera för att lyckas. Den första: insättningar räknas in i kapitalunderlaget oavsett när på året du gör dem. En stor insättning strax före nyår hinner alltså belasta årets underlag även om pengarna knappt legat inne. Ska du ändå flytta in en större klumpsumma runt årsskiftet, och det inte brådskar, kostar det marginellt mindre att göra det efter nyår i stället för före.
Den andra: uttag minskar inte underlaget direkt, men de sänker värdet vid nästa kvartalsavstämning. Planerar du ett stort uttag är det därför något snålare att göra det precis före ett kvartalsskifte (slutet av mars, juni, september eller december) än strax efter. Båda de här är finlir på några tior eller hundralappar för vanliga belopp. Den enda regeln som verkligen betyder något är att faktiskt spara, inte att pricka rätt datum.
Vanliga missförstånd
Tre saker jag ser om och om igen. Ett: att tro att man betalar 30 procent på vinsten i ett ISK, det gör man inte, schablonen är hela skatten. Två: att ha kontantbufferten i ISK, där betalar du schablonskatt på pengar som inte växer; lägg bufferten på ett sparkonto i stället. Tre: att undvika ISK för att man är rädd för deklarationen, det är precis tvärtom, ISK är det som slipper deklarationskrånglet helt. Banken räknar ut schablonintäkten och förtrycker den åt dig.
Min rekommendation
För nästan alla som sparar långsiktigt i fonder eller aktier är ISK rätt konto, och med den nya 300 000 kr-gränsen betalar de flesta ingen skatt alls på ett bra tag. Ha bufferten på ett sparkonto, lägg det som ska växa i ett ISK, och glöm sedan dragen före årsskiftet; de är kul att kunna men ändrar ingenting på riktigt. Vill du jämföra ISK mot pensionssparande finns ISK mot pension, och vill du se vad avgifter gör med samma sparande över tid, testa fondavgiftskalkylatorn.